Nedan
presenteras löpande ett antal Forskningsartiklar, vartefter de
publiceras.
Längre ner på sidan finns en omfattande Bibliografi gjord
av Per Gustafsson 1996.
Vi har även listning av Böcker om familjeterapi
listade här 
Antalet Doktorsavhandlingar växer och listas
här
I samband med utbildningar skrivs Examensarbeten och
uppsatser som listas här
En sammanställning om Familjeterapins
historia av Magnus Ringborg 2007 hittar du här
Sundet,
R. (2011). Collaboration: Family and therapist perspectives of helpful
therapy.
Journal of Marital and Family Therapy, 37(2), 236-249
Matthias Ochs, Maria Borcsa, Jochen Schweitzer (Eds) Systemic Research
in Individual,
Couple, and Family Therapy and Counseling. Springer Nature
Switzerland AG 2020
Matthias
Ochs, Lucie Hornová, and Andrea Goll-Kopka. "Systemic Practitioner
Research
– Some (Epistemological) Considerations and Examples".
Springer Nature Switzerland AG 2020.
Hsu,
Kai-Shyang, Ray Eads, Mo Yee Lee, and Zhemin Wen. "Solution-focused
Brief Therapy
for Behavior Problems in Children and Adolescents: A Meta-analysis
of Treatment
Effectiveness and Family Involvement." Children and Youth
Services Review 120 (2021):
Children and Youth Services Review, January 2021, Vol.120. Web.
The Findings
of a Cochrane Meta-Analysis of Couple Therapy in Adult Depression:
Implications for Research and Clinical Practice. Barbato,
Angelo, and Barbara D'Avanzo.
Family Process 59.2 (2020): 361-375. Web.
Parental caregiver burden and recovery of adolescent anorexia nervosa
after multi-family
therapy. Inga Dennhag, Eva Henje & Karin Nilsson.
https://doi.org/10.1080/10640266.2019.1678980
Couple therapy, family therapy and systemic interventions for
adult-focused problems:
the
current evidence base. Alan Carr. Journal of Family Therapy
(2018) 00: 00–00 doi:
10.1111/1467-6427.12225
How and Why Do Family and Systemic Therapies Work? Alan Carr.
Australian and New Zealand
Journal of Family Therapy 2016, 37, 37–55 doi: 10.1002/anzf.1135
Ten Research Questions for Family Therapy. Alan Carr, The
Australian and New Zealand Journal
of Family Therapy, Volume 31 Number 2 2010 pp. 119–132
Family therapy and systemic interventions for child-focused problems:
the current
evidence base.
Alan Carr, Journal of Family Therapy (2018) : 153–213 doi:
10.1111/1467-6427.12226
Children in group interventions after exposure to violence toward a
caregiver
–
Experiences, needs, and outcomes.
Karin Pernebo, Linnaeus University Dissertations No 315/2018
Mental Health Care
for Children With Disruptive Behavior Problems: A View Inside
Therapists’
Offices.
Garland, A.F. et al. 2010. Psychiatric Services, Vol 61 No. 8
Psykologers upplevelse av barn och behandling inom barn- och
ungdomspsykiatrin vid
psykisk
ohälsa hos förälder.
Helena Simonsson. Specialistutbildningen för psykologer, 16 dec 2017
An upbringing with substance-abusing parents: Experiences of
parentification and
dysfunctional
communication Nordic
Studies on Alcohol and Drugs 1–25,
DOI: 10.1177/1455072518814308
Struggling with one’s own parenting after an upbringing with substance
abusing parents
International Journal of Qualitative Studies on Health and
Well-being, 13:1, 1435100,
DOI: 10.1080/17482631.2018.1435100
Marte Meo and Coordination Meetings (MAC): A Systemic School-Based Video
Feedback
Intervention—A
Randomised Controlled Trial
Child and Adolescent Social Work Journal https://doi.org/10.1007/s10560-018-0580-2
Systemische Therapie bei Erwachsenen als Psychotherapieverfahren.
IQWiG-Berichte – Nr. 513, 2017
SBU: Insatser för bättre
psykisk och fysisk hälsa hos familjehemsplacerade barn. 2017
Ingegerd
Wirtberg: Vetenskaplig sekreterare har ordet – Familjeterapi fungerar!
2015-03-09
The effectiveness of family therapy and systemic interventions for
child-focused problems
Journal of Family Therapy. Volume 31 Issue 1, Pages 3-45 (February 2009)
The effectiveness of family therapy and systemic interventions for
adult-focused problems
Journal of Family Therapy. Volume 31 Issue 1, Pages 46-74
Familjeterapi
fungerar!
Ingegerd
Wirtberg: Vetenskaplig sekreterare har ordet
– Familjeterapi fungerar!
2015-03-09
Syftet med arbetet är att sammanställa både svensk och internationell forskning vad gäller effekterna av systemisk-, par- och familjeterapi och göra det tillgängligt för fältet och beslutande organ vad gäller upphandling och ackreditering av psykoterapeuter.
Per Gustafsson påpekade 1996 i sin introduktion till ”Familjeterapiforskning i Sverige – en bibliografi” (Klicka här!) att ”Förr i tiden var det lätt att sätta sig in i den familjeterapeutiska forskningslitteraturen. Det var bara att läsa de fyra artiklar som fanns, så var man uppdaterad”. Han fortsätter med att påpeka att fältet har vuxit och att glädjande nog publiceras allt mer på svenska. Drygt tio år efter att detta skrevs kan vi konstatera att fältet är nu så omfattande att det inte låter sig rättvist sammanfattas utan att en löper stor risk att negligera betydande arbeten. Tidigare under året gjordes en ansats att sammanfatta och sammanställa evidensgrunden för Par och Familjeterapi under rubriken ”Par och Familjeterapi fungerar - En översikt över internationell systemisk-, par- och familjeterapiforskning” (Klicka här!). Under det arbetet var det intressant att konstatera att familjeterapiforskning under 2000-talet visar på ett betydande internationellt kunskapsunderlag för att stärka evidensen av Par- och Familjeterapi. Intressant är också att i de studier vi granskat skiljer sig inte olika terapeutiska modeller och metoder sig nämnvärt från varandra. Vad gäller svensk forskning så hänvisar vi till den nämnda artikeln.
Vad gäller uppgradering av hemsidan väljer vi att låta den ursprungliga listan av doktorsavhandlingar (Klicka här!) fram till 2000 stå oförändrad och gör en ansats att uppdatera med de avhandlingar som publicerats på 2000-talet. Vi avstår från att fortsätta sammanställa olika publikationer och rapporter och istället välja att lägga ut aktuella artiklar, böcker, uppsatser (Klicka här!) efter hand och vi vill också uppmuntra alla medlemmar att bidra med detta kontinuerligt. Sedan sidan senast uppdaterades har en betydande utveckling skett vad gäller kunskapssökning och genom nätet kan vi alla lätt hitta rapporter, uppsatser, artiklar genom några knapptryck.
Förr i tiden var det lätt att sätta sig in i den familjeterapeutiska forskningslitteraturen. Det var bara att "läsa de fyra artiklar som fanns", så var man uppdaterad. Visserligen var väl det yttrandet en överdrift, några fler publikationer fanns det väl, men situationen nu är mycket förändrad. Det finns många internationella familjeterapitidskrifter, och att hålla sig ajour med allt som skrivs blir mer och mer krävande. Glädjande nog publiceras också allt fler svenska skrifter om familjeterapi. Vi har läroböcker skrivna av svenska författare, ny litteratur ges snabbt ut i svenska utgåvor. Det var med andra ord inte alls bättre förr!
Syftet med denna bibliografi är att sammanställa publikationer av svenska författare för att ge en mer lättillgänglig väg att upptäcka den myckna kunskap som finns att hitta här. Jag har samlat avhandlingar, artiklar och böcker som redovisar teoretisk diskussion av, forskning om och evaluering av familjeterapi och som finns publicerade på ett sådant sätt att de är möjliga att få tag i för intresserade läsare. Böcker/artiklar av läroboks- och debattkaraktär har ej medtagits. Jag har delat upp listan i fyra avdelningar: Doktorsavhandlingar och böcker; artiklar i tidskrifter med referee-granskning; artiklar i mer debatt-/informationsinriktade tidskrifter utan referee-granskning, samt uppsatser från steg-II utbildningar och publikationer i lokala rapportserier eller internt på kliniker. Sammanställningen är i första hand byggd på mina egna kontakter, säkert finns det mer skrivet som jag har missat. Ni som känner Er förbigångna är välkomna att höra av Er, så utökar vi bibliografin till en senare utgåva!
Broberg A: Child care and early development. Doktorsavhandling, psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, 1989.
Broberg AG. Hemma eller borta: Om betydelsen av olika barntillsynsformer. In Hwang CP (Ed.) Barnets tidiga relationer (2:a reviderade upplagan). Stockholm: Natur och kultur 1992:119-152.
Carlberg M. PBU-Verksamheten inom Stockholms läns landsting. Kartläggning, effektanalys och metodutveckling. Doktorsavhandling Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, Liber förlag, 1984.
Cederblad M, Hansson K. Familjeterapi. 1 Familjediagnostiska modeller. 2 Forskning i familjeterapi. Sfph:s Monografiserie nr 30, 1989.
Cederborg A-C. Family therapy as collaborative work. DoktorsavhandlingTema Bam, Linköpings universitet, 1994.
Centervall E (Red.) Blicke. Erfarenheter från terapigrupper för familjer som upplevt sexuella övergrepp. Stockholm: Rädda Barnen, 1992.
Dalianis-Karambatzakis M. Children in turmoil during the Greek civil war 1946-49: Today's adults. Akademisk avhandling. Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Enheten för barn- och ungdomspsykiatri. Karolinska institutet, Stockholm samt Institutionen för barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet, 1994.
Gustafsson,PA. Family interaction and family therapy in childhood psychosomatic disease: A family systems approach to illness. Linköping Medical Dissertations No. 250 1987.
Hansson K. Familjediagnostik. Doktorsavhandling. Institutionen för barn- och ungdomspsykiatri samt Institutionen för tillämpad psykologi, Lunds Universitet, 1989.
Hansson K. Familjebehandling vid ungdomsasocialitet. I:Ungdomskriminalitet. Liber utbildning, 1
Hansson K, Sundelin J (Eds). Familjeterapi i Sverige. Studentlitteratur: Lund, 1995. En samlingsvolym där ledande/svenska familjeterapiforskare beskriver hur familjeterapi kan användas inom olika områden och sammanfattar sin forskning. Läsvärd introduktion!
Hydén M. Woman battering as marital act. Akademisk avhandling. Scandinavian University Press, 1994.
Korman H, Söderquist M. Snacka om mirakel! En bok om samarbete med missbrukare och deras nätverk. Mareld 1994.
Levin I. Stefamilien - variasjon og mangfold. Akademisk avhandling. Universitetet i Trondheim, 1993.
Nilholm C. Communicative challenges - A comparative study of mother-child interaction. Linköping studies in arts and science no. 64 (Akad avh), 1991. Intressant avhandling från Tema Kommunikation i Linköping om hur mödrar lär sina barn praktiska färdigheter.
OrhagenT.Working with families in schizophrenicdisorders:the practice of psychoeducational intervention. Akademisk avhandling. Department of Psychiatry: Linköping University. Medical dissertations no. 363, 1992.
Samuelsson M. The social network and its importance for the mental health of children in single parent families.Doktorsavhandling. Inst för BUP, Lunds Universitet, 1995.
Sandell G. Psykosocialt förändringsarbete. Doktorsavhandling. Stockholm: Liber, 1985.
Sandell G,Borglund M. Bedriver vi en effektiv verksamhet? Behov, resultat och kvalitet i vård, omsorg och behandling. En modell för integrerad utvärdering. Svenska kommunförbundet, Kommentus förlag, 1993.
Stjernqvist K. Extremely low birth weight infants. Development, behavior and impact on the family. Doktorsavhandling. Institutionen för tillämpad psykologi och Institutionen för barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet, 1992.
Sundelin J. (1999) Intensive Family Therapy - a context for hopes put into practice. Doctoral Dissertation Lund University, Department of Child and Youth Psychiatry.
Svedhem L. Socialt nätverk och beteendeproblem i skolan. Doktorsavhandling. Stockholm: Carlssons, 1991
Söderquist M. Jag känner mig normal nu. Om samarbete med sexuellt utsatta barn och deras föräldrar. Mareld, 1995.
Thorslund C. A dimensional model of family functioning and dysfunctioning. Doktorsavhandling, psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, 1991.
Titelman D. To be a Sibling of a Schizophrenic Individual: Experimental Studies. Doktorsavhandling. Department of Psychology: Stockholm University, 1992.
Wadsby M. Children of divorce and their parents. Linköping University Medical Dissertations No. 405, 1993.
Vallin U. Behandling vid anorexia nervosa – en litteraturöversikt. Medicinska forskningsrådet, 1993.
Wirtberg I. His and her childlessness. Akademisk avhandling, Karolinska Institutet: Stockholm, 1992.
Wangsjö B. Family theory and concepts for clinical use in child and adolescent psychiatry. Akademisk avhandling, Karolinska Institutet: Stockholm, 1993.
Währborg P. After Stroke. Doktorsavhandling, psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, 1988.
Aronsson K och Rundström B. Child discourse and parental control in pediatric consultations. Text 1988;8:159-189.
Aronsson K och Rundström B. Cats, dogs and sweets in the clinical negotiation of reality: On politeness and coherence in pediatric discourse. Language in Society 1989;18:483-504.
Aronsson K. Pediatriska samtal och social distans. Soc Med tidskr l991;68:438-446
Aronsson K, Cederborg A-C. Voice and orchestration in family therapy talk. On co-narration in multiparty talk. Text 1994; 14:
Aronsson K, Cederborg A-C. A love story retold. Moral order and intergenerational negotiations. Semiotica(inpress).
Aronsson K, Cederborg A-C. Coming of age. Perspective setting in multi-party formulations. Discourse Process (in press).
Broberg AG. Den anorektiska familjen - ett föråldrat begrepp. Läkartidningen 1993,90:4550-4553.
Cederblad M, Dahlin L, Hagnell O, Hansson K. Salutogenic childhood Factors Reported by Middle-aged Individuals. Follow-up of the children from the Lundby study grown up in families experiencing three or more childhood psychiatric risk factors. Eur Arch Psychiatry Clin Neurosci 1994:244:1-11.
Cederblad M, Dahlin L, Hagnell O. Do child psychiatric risk-factors influence the mental health of adults? Läkartidningen 1988;85:4317-4321 (in Swedish).
Cederlerblad M, Dahlin L, Hagnell O, Hansson K. Coping with life span crises in a group at risk ofmental and behavioral disorder: from the Lundby study. Acta Psychiatr Scand 1995:91:322-330.
CederbIad M,Dahlin L, Hagnell O, Hansson K. Intelligence ad temperament as protective factors for mental health. A cross-sectional and prospective study. Eur Arch Psychiatry C:lin Neurosci 1995:245:11-19.
Cederblad M, Hansson K. Känslan av sammanhang – ett centralt begrepp i hälsoforskning (Insänd för publicering) 1995.
Cederblad M, Hansson K. Sense of Coherence - a concept influencing health and quality of life in a Swedish psychiatric risk-group. (Accepterad för publ.) 1995.
CederborgA-C. Mammornas dominans i familjeterapeutiska samtal. Fokus på familien 1995;23: -.
CederborgA-C. The negotiation of normality in therapeutic discourse about young children. Family Therapy 1996 (in press).
Cederborg A-C. Young Children's Participation in Family therapy talk. The American Journal of Family Therapy 1996 (in press).
Dahlgren L m.fl. Barn till kvinnliga alkoholister. Kan vi nå dem inom missbruksvården? Läkartidningen 1994; 91:2939-2947.
Dahlin L, Cederblad M, Antonovsky A, Hagnell 0. Childhood vulnerability and adult invincibility. Acta psychiatrica Scandinavica 1990;82:228-232
Dahlin L, Cederblad M. Salutogenesis -protective factors for individuals brought up in a high-risk environment with regard to the risk for a psychiatric or social disorder (in Swedish). Nordisk Psykiatrisk Tidskrift 1993;47:53-60.
Edvarsson S, Engman K. Raka rör - inga diskussioner. Med familjen mot knarket. Fokus på familien 1991,19:45-53.
Engström I. Parental distress and social interaction in families with children with inflammatory bowel disease. J Am Acad child Psychiatry 1991;30:904-912.
Engström I. Family interaction and locus of control in children and adolescents with inflammatory bowel disease. J Am Acad Child Psychiatry 1991 ;30:913-920.
Flodmark CE, Ohlsson T, Rydén O, Sveger T. Prevention of progression to severe obesity in a group of obese schoolchildren treated with family therapy. Pediatrics 1993; 91:880- 884.
Gustafsson PA. Psykologiska och familjedynamiska aspekter på asthma bronchiale hos barn. Läkartidningen 1981;78:1878-1880.
GustafssonPA. Familjeterapi på barnklinik.Socialmedicinsk Tidskrift 1986;63:465-472
Gustafsson PA, Kjellman N-IM, Cederblad M. Family therapy in the treatment of severe childhood asthma. J Psychosom Res 1986;30:369-374.
Gustafsson PA, Kjellman N-I M, Ludvigsson J, Cederblad M. Asthma and family interaction. Arch Dis Child 1987;62:258-2(
Gustafsson PA, Cederblad M, Ludvigsson J, Lundm B. Family interaction and metabolic balance in juvenile diabetes mellitus. Diabetes Research and Clinical Practice 1987;4:7-14.
Gustafsson PA, Svedin C-G. Cost Effectiveness: Family therapy in a pediatric setting. Family Systems Medicine 1988;6:162-175
Gustafsson PA. Familjeinteraktion och familjeterapi vid psykosomatisk sjukdom hos barn. En familje- och systemorienterad syn på sjukdom. Nord Psykiatr Tidsskr 1988;42:915.
Gustafsson PA, Björkstén B, Kjellman N-I M. Family dysfunction in asthma - a prospective study ofillness development. J Pediatr 1994; 125:493-498
Gustafsson PA, Engqvist ML, Karlsson B. Siblings in family therapy. J Fam Therapy 1995;17;317-327.
Gustafsson PA, Eriksson S, Fallenius M. Socialt nätverk hos par som söker familjerådgivning. Fokus på familjen 1995;23:112-118.
Ballström Å. Multiple Impact familjeterapi (MIT), familjebehandlingsmodell i glesbygd. Nord Psykiatr Tidskr 1991:45:287-297.
Hallström Å. Multiple impact family treatment (MIT). NordJPsychiatry 1992:46:245-256.
Hansson K, Cederblad M, Gustafsson PA. Familje diagnostik utprövning av olika skalor för familjediagnostik. Fokus på familjen 1988;16:161-173.
Hansson K et al. In patient family therapy. A multicenter study of families and staffs experience of family climate. Nord J Psychiatry 1992:46:5:336-343.
Hansson K. Är forskning nödvändig och i så fall varför? Fokus på familjen )993;21:139-14
Hansson K, Rydén O, Johnsson P. Parent-rated family climate. A concomitant to metabolic control in juvenile IDDM Family Systems Medicine 1994;12:405-413.
Hansson K, Cederblad M. Salutogen familjeterapi. Fokus på familjen l995;23:3-18.
Hägglöf B, Fransson P, Lemmark B, Thernlund G. Psychological aspects of type 1 diabetes mellitus in children 0-14 years of age. Arctic Medical Research 1994:53:20-29.
Höök B, Hägglöf B, Thernlund G. Life events and behavioral deviances in childhood; a longitudinal study of a normal population. Eur J Child Adolescent Psychiatr 995;4:3:153-164.
Kaslow F, Hansson K, Lundblad, AM. Long term marriages. An international comparison. Contemp Family Therapy 1994:16:6.521-53
Korman H, Söderquist M. Familjeterapi vid opiatmissbruk en pilotstudie. Soc Med Tidsskrift 1986;63:473-477.
Lamb ME, Hwang P, Broberg A, Bookstein FL. The determinants of patenal involvement in primiparous Swedish families. Int J of Behavioural Development 1989; 11:433-455.
Lamb ME, Hwang P, BrobergA. (). Associations between parental agreement regarding child-rearing and the characteristics of families in Sweden. Int J of Behavioural development 1989;12:115-129.
Lamb ME, Sternberg K, Hwang CP, BrobergAG. (Eds.). Child Care in Context: Crosscultural Perspectives. Hillsdale, N J Eribaum, 1992.
Levin I, Trost J. Women and the Concept of Family, Family Repons. 1992;21: -.
Orhagen T, d'Elia G, Gustafsson PA. Relatives' Expressed Emotion in schizophrenic disorders, stable of variable set of attitudes? Submitted to Schizophrenia Research 1995.
Orhagen T, d'Elia G, Nilsson M, Gustafsson PA, Gustafsson L. Decrease of relatives' high levels of Expressed emotion in schizophrenic disorders. Scandinavian J of Behaviour Therapy 1995 (inpress).
Ringborg, M. Två essays om handledning. Fokus på Familjen. 987;14:211-216.
Ringborg M. En tredje essay om handledning. Fokus på Familjen. 1988;15:97-103.
Ringborg M. Paradox och dekonstruktion i psykoterapeutiska processer. Fokus på Familjen. 1994;22:143 -158.
Rydén O, Nevander L. Johnsson P, Westbom L, Sjöblad S. Diabetic children and their parents: Personality correlates of metabolic control. Acta Paediatric Scand 1990:79:1204-1202.
Rydén O. Johnsson P. Nevander L. Sjöblad S, Westbom L. Cooperation between parents in caring for diabetic children: Relations to metabolic control and parents' field-dependence -independence. Diabetic Research and Clinical Practice 1993:20:223-229.
Rydén 0, Hansson K et al. Family therapy in poorly controlled IDDM: Effects on diabetic control, self evaluation and behavior symptoms. Acta Paediatrica 1994:83:285-291.
Samuelsson M, Thernlund G. Barns sociala nätverk – en jämförande metodstudie. Socialmedicinsk tidskrift 1990:1 –2:49-55.
Samuelsson M. Relationer och socialt stöd i familjer med en ensamstående förälder. Soc Med Tidsskrift 1993;70:473-477.
Samuelsson M, Thernlund G, Ringström J. Using the five field map to describe the social network of children. A methodological study. J Behav Develop 1994.
Samuelsson M. Associations between the mental health social networks of children and parents in single-parent families. A comparison between a clinical group and a control group. Acta Psychiatr Scan 1994:90:438-445.
Samuelsson M. Children's social network in single-parent families. A comparison between a clinical group and a cdontrol group.Nord J psychiatry 1995;49:275-284.
Samuelsson M. Social networks of children in single-parent families: differences according to sex, age, SES and housing type and their associations with behavioral disturbances.(accepterad för publicering 1995)
Stjernqvist K, Hansson K. The birth of extremely low birth weight infant (ELBW) < 901 g. Impact on the family after four years of life. Scan J Soc Med 1992 (?).
Sundelin J, Hansson K, Westlund M. Familjeterapi på avdelning. Utvärdering av en behandlingsenhetsverksamhet vid barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Falun under åren 1986-1990. Fokus på familjen 1991:4:221-231.
Sundelin J, Hansson K, Westlund M. Familjeterapi på avdelning. Utvärdering av en behandlings enhets verksamhetvid BUP-kin, Falun. Fokus på Familjen 1991;19:221-231.
Sundelin J, Forsander G, Mattson S-E. Family oriented support at the onset of diabetes , mellitus Acta Paediatrica Scand 1995 (in press)
Svedin CG, Arvidsson E. Utvärdering av familjeterapi genom symtomförändring hos den identifierade patienten samt "consumers satisfaction". 1989; 17:59-66.
Svedin CG, Arvidsson E. Symptomförändring efter familjeterapi. Nordisk Psykiatrisk Tidskrift 1990;44:31-40.
Svedin CG, Back K, Wadsby M. Mental Health Among Immigrant and Refugee Children of Divorced Parents. Scand J Soc Med 1994: 22:178.186
Söderquist M. Heroinisten, Familjen och Terapeuten. En ny syn på opiatmissbruk och behandling. Fokus på Familjen nr 3
Söderquist M, Grahn I. Tro, hopp, kärlek och ansvar beskrivning av en familjeterapi vid sexuellt övergrepp. Fokus på familien 1988; 16:75-88
Söderquist M, Korman, H. The therapy failed but the patient succeeded. Family therapy with a heroin addict and her family of origin Family Therapy Case Studies. Vol.4 No.l, 1989
Thernlund G, Samuelsson. M. Parental support and child behaviour-a methodological study. Soc Sci Med 1993:36:353-360.
Thernlund G, Dahlquist G, Hansson K, Ivarsson SA, Ludvigsson J, Sjöblad S, Hägglöf B. Psychological stress and the onset of insulin-dependent diabetes mellitus (IDDM) in children – a case-control study. Diabetes Care 1995:18:10:1323-029.
Thernlund G, Dahlquist G, Hägglöf B. Ivarsson S, Ludvigsson J, Sjöblad S. Using a systematized clinical assessment to describe the initial psychological reactions of the parents at the onset of insulin-dependent diabetes mellitus (IDDM) in children. (Accepterad för publicering 1995)
Thernlund G, Dahlquist G, Hägglöf B, Ivarsson S, Lernmark B, Ludvigsson J, Sjöblad S. Psychological reactions at the onset of insulin-dependent diabetes mellitus (IDDM) in children and later adjustment and metabolic control. (Accepterad för publicering 1995)
Trost J. Do We Mean the Same by the Concept of Family?, Communication Research 1990;17: - .
Trost J. Marriage, Parenthood, and Family Policy; Some conceptual Considerations, in Quah, Stella (ed): The Family as an Asset, Times Academic Press, 1990.
Trost J. Scandinavian Families, Family Reports 1990; 15-.
Trost J. Fertility and the Process of Decision Making, Family Reports 1990,16: -.
Trost J. On Becoming a Family, Family Reports 1990;18:-
Trost J. Social Support and Pressure and Their Impact on sexual Behavior, in Bancroft, John and June Reinisch (eds.): Adolescence and Puberty, Oxford University Press, 1990.
Trost J.What' s in a Surname? Family Reports, 19,1991;19
Trost J. Current and Future Family Theory, CFR-Gazette 1991;17:10-17.
Trost J. The Last Decades and Matrimonial Changes, in H. Birg and F.-X. Kaufmann (eds): Bevölkerungswissenschaft heute, IBS, 33, Bielefeld, 1
Trost J. Understanding the Concept of Family, Family Relations 1992;41: -
Trost J. Familjen i Sverige. Liber utbildning, 1993.
Trost J. Family from a Dyadic Perspective, Journal of Family Issues 1993; 14: -.
Trost J. Ehen und andere dyadische Beziehungen, in Bernhard Nauck & Corinna Onnen-Isemann (eds): Familie im Brennpunkt con Wissenschaft und Forschung, Berlin: Luchterhand, 1995.
Trost J. Familj och familjebildning i Sverige, Socialmedicinsk tidskrift 1995:72
Trost J. Households, families and dissolution, Scandinavian Population Studies 1995;10: - -.
TrostJ. The family and family policy, International Journal f Sociology Policy (in press).
Wadsby M, Svedin CG. Divorce: Different Experiences of Men and Women. Family Practice 1992:9:
Wadsby M, Svedin CG. Children's Behavior and Mental Health Following Parental Divorce. Journal of Divorce & Remarriage 1993; 20:111-38.
Wadsby M, Svedin CG. Children's behavior and mental health two years after parental divorce. A follow-up study. Nordic Journal of Psychiatry 1993;47:325-34.
Wadsby M, Svedin, CG. Parental divorce: From the children's viewpoint. Nord J Psychiatry, 1994;48:107-116.
Wallin U, Hansson K, Zackrisson E. Anorexia nervosa in teenagers.Pattemsoffamilyfunction.(Insändförpubl.)1995.
Wallin U, Kronvall P, Majevski ML. Family therapy and body image therapy in teenage anorexia nervosa: The result of treatment and change in family function. (Föreligger i Manusform 1995)
Wallin U, Röijen S, Hansson K. Too close or too separate. Family function in families with an anorexia nervosa patient in two Nordic countries. Journal of Family Therapy (Accepted : 1995).
Wallin U. Family function as a prognostic factor in anorexia nervosa. (Föreligger i manusform 1995).
Wallin U. Treatment of anorexia nervosa. Over all result of 77 patients. (Föreligger i manusform 1995).
Wirtberg I. Hennes och hans barnlöshet. Fokus på familjen 1994;22: -.
Wirtberg I. Trying to become a family. Or parents without children. Marriage and Family Review 1996 (in press).
Währborg P. Aphasia and family therapy. Aphasiologyl 1989;3:479-.
Währborg P. Family therapy in families with an aphasic member. Aphasiology 1989;3:93-.
Cederborg A-C. Vad händer egentligen i familjeterapi. Insikten l995 nr4.
Cederborg A-C. Metoder för kvalitetssäkring och uppföljning. Insikten 1995 nr 5.
Gustafsson L. Är psykopedagogik systemteoretisk? Svensk Familjeterapi 1991:3-4.
Gustafsson L. Pedagogik, objekt och mening i familjebehandling vid schizofreni. Svensk Familjeterapi 1994:2.
Gustafsson L. Familjebehandling vid psykos. Svensk Familjeterapi 1995:3-4.
Hansson K, Olsson E. Gruppklimat. En adjektivlista för utvärdering av gruppklimat. Nordisk psykologi 1991:4:293-312.
Hansson K m.fl. Långa äktenskap. En studie av par som varit gifta eller sambos i ca 25 år. Nordisk Psykologi 1994:4:17-26.
Hansson K, Wirtberg I. Mannligt - Kvinnligt. Nordisk Psykologi 1995 nr 1.
Hägglöf B, Thernlund G. Psykosociala faktorer vid barndiabetes. Svensk Familjeterapi 1991:2:30
Hägglöf B, Thernlund G. Stress ingen orsak, men kan ha betydelse. Diabetes 1991:3:8-9.
Ringborg M. Familjeterapi med planerad intervention. Psykisk Hälsa 1987;28 nr 2:85-9
Ringborg M. Psykopedagogisk familjeterapi vid schizofreni. Svensk Familjeterapi 1990:3
Ringborg M. Familjeterapeuten och kunskapsprocessen. Svensk Familjeterapi 2.199
Ringborg M. Är milanesisk terapi effektiv? Svensk Familjeterapi 1.1992.
Ringborg M. Familjeterapeuten och den nya historien. Feedback från Famös, 2.1993.
Ringborg M. Den reflekterande processen. Svensk Familjeterapi 2.1994.
Ringborg M. Kvalitetssäkring ökar terapeutens trygghet. Psykologtidningen nr 23-24, 1994.
Sundelin J. Intensiva familjebehandlingsprogram i Sverige. Psykologtidningen m-9-10, 1992.
Thernlund G. Barnpsykiatriska aspekter på juvenil diabetes. Psykisk Hälsa 1986;27 nr 1 -.26-32.
Andersson K. Anhörigas situation i ett femårsperspektiv. Barn till psykiskt sjuka måste få ökat stöd. Steg-II-uppsats, Utbildningsenheten vid psykiatrin i Västmanland, 1995.
Annerbäck E-M. Samarbetspartner, syndabock eller osynlig? Anhöriga till patienter med schizofreni berättar om sin situation och sin roll i vården. Uppsats 10 poäng, Stockholms Familjeterapiförening, utan årtal.
Armelius B-Å m.fl. Effekter av psykoterapi för psykotiska patienter: en översikt av forskningslitteraturen. TIPS. Rapport nr 29, Inst för Tillämpad psykologi, Umeå Universitet, 1989.
Armelius K, LindlöfI-S, MårtenssonB. Structural analysis of social behavior (SASB). En modell för analys av interaktioner. TIPS. Rapport nr 5, Inst för Tillämpad psykologi, Umeå Universitet, 1983.
Armelius K, Mårtensson B. Analys av relationer i termer av dimensionema: Aggressivitet-intimitet och kontroll-autonomi enligt SASB (Structural analysis of social behavior).TIPS. Rapport nr9, Inst för Tillämpad psykologi, Umeå Universitet, 1984.
Axelsson M. Anhörigas situation och erfarenheter. Särtryck ur Studier i psykiatrisk vård - särskilt tvångsvård - i två landsting. Västmanlands läns landsting, utan årtal.
Banck L. Astma och familjesamspel. Bam- och ungdomspsykiatriska klinikens vetenskapliga rapportserie. Rapport nr l8, Linköping, 1994.
BjörkmanA. Behandling av bam med skolvägran. Steg-II- uppsats, Avd för BUP: Linköping, 1992.
Bohman R. Behandlingsform, behandlingsmetod och familjeprofil. Kartläggning av behandlingsmix vid familjeavdelning. Steg-II-uppsats, Inst för utb i BUP, Stockholm, 1993.
Botella C, Hansen N, Janzén M, Nyberg G, Thunman M. Barn, ungdomar och familjer på BUP. En kartläggning med föräldraskattningar. Steg-II-uppsats, Utbildningsenheten vid psykiatrin i Västmanland, 1995.
Boäng J m.fl. Familjers upplevleser av kontakt med BUP Familjeverksamheten i Karlshamn. Steg-II uppsats, Lunds Universitet, 1991.
BraafY, Hall D. Familjeavdelningen. Sammanställning av två undersökningar om behandlingsresultaten vid avd 27. Danderyds BUP-klin, 1981.
Bölander-Ramstedt A - Skogström I. Samarbete över myndighetsgränser - familjens perspektiv. Steg-II-uppsats, Avd för BUP, Linköping, 1992.
Cederblad Marianne, Gustafsson, Per A, Lundin, Björn. CRS-Turbo-ett skattnings instrument för familjeinteraktion: Manual och skattningsskalor. Barn och ungdoms psykiatriska klinikens vetenskapliga rapportserie. Rapport nr 7, Linköping, 1987.
Cederblad M, Andersson E, Hansson K. Snabba insatser i sociala krissituationer i tonårsfamiljer. I: Forskning om ungdom. Rapport från en ungdomsforskningskonferens. Barn- och ungdomsdelegationen/ Forskningsrådsnämnden 1993:50-62.
Cederblad M, Irhammar M, Mercke AM, Norlander E. Identitet och anpassning hos utlandsfödda adopterade ungdomar. Skriftserien Forskning om barn- och familj, Avdelningen för barn- och ungdomspsykiatri Lund. Nr 4, 1994.
Christensson B. Förändringar före l:a samtalet. Steg-II- uppsats, Avd för BUP, Linköping, 1992
Davidsson B, Ernrud S. Men syskonen då? En intervju- undersökning om syskon till barn med autistisk problematik. Steg-II-uppsats, Inst för utb i BUP, Stockholm, 1993.
Elofsson I - Persson I. Videohandledda familjesamtal under utbildning - Vad tyckte familjerna resp terapeuterna? Steg- II-uppsats, Avd för BUP, Linköping, 1992.
Enehammar M, Thölin M. Bam och föräldrarelationer i missbruksfamiljer. En metodutvecklingsstudie. Steg-II- uppsats, Utbildningsenheten vid psykiatrin i Västmanland, 1995.
Eriksson S, Fallenius M. Livscykelfaser i arbetet på familjerådgivningen. Steg-II-uppsats, Avd för BUP, Linköping, 1992.
Estrada M, Olsson B, Syrén G. Sökandet efter jordmånen. Beskrivning och utvärdering av ett samarbetsprojekt mellan vuxen- och barnpsykiatriska klinikerna i Eskilstuna. Steg-II- uppsats, Utbildningsenheten vid psykiatrin i Västmanland, 1995.
Granroth K, Johansson M. Familjemönster. PEG-uppsats Inst för Tillämpad psykologi, Umeå Universitet, 1986 .
Gustafsson L. Familjemönster vid schizofreni: Samvariation mellan system variabler och EE. Steg-II-uppsats, Avd för BUP: Linköping, 1992.
Gustafsson PA. Fem dimensioner i familjeinteraktion – en diagnostisk modell. Barn- och ungdoms psykiatriska klinikens vetenskapliga rapportserie. Rapport nr 8, Linköping, 1987.
Gustafsson PA, Hansson K. Clinical Rating Scales (CRS): A family interaction rating instrument - empirical findings in different populations of families. Resarch Reports on Children and Families No. x 1995. Dept of Child and Youth Psychiatry, University of Lund, Sweden, 1995 (accepted for publication).
Hansson K, Naumann C, Persson L, Svensson I, Zackrisson E. Familjen i samhället. Översättning och bearbetning av ett självsvarsformulär konstruerat av B & R Moos. Skriftserien Forskning om barn-och familj. Avdelningen för barn- och ungdomspsykiatri Lund. Nr 2,1992.
Hansson K. I min familj. Ett självskattningsformulär för mätning av familjefunktion. Skriftserien Forskning om barn- och familj, Avdelningen för barn- och ungdomspsykiatri Lund.Nr3, 1992.
Hansson K, Cederblad M. Känsla av sammanhang. Studier från ett salutogent perspektiv. Skriftserien Forskning om barn- och familj, Avdelningen för barn- och ungdomspsykiatri Lund. Nr 6, 1995.
Hofsten G, Alhanko N. Encopres –journal genomgång på en PBU-mottagning. Steg-II-uppsats, Inst för utb i BUP, Stockholm, 1993.
Holmgren S, Blomqvist J, Engström I. Behandling av anorexia nervosa. En jämförelse mellan två metoder. Mementun, rapport från Psykiatrins FoU-enhet, Örebro, 1995;!.
Höök B, Cederblad M. Familjerelationsskalan (FARS – ett självsvarsformulär för mätning av familjefunktion. Skrift- serien Forskning om barn- och familj, Avdelningen för barn- och ungdomspsykiatri Lund. Nr 1, 1992.
Isacsson I-M & Olaisson A-M. Familjen runt patienten. Patienters, anhörigas och personals syn på de anhörigas roll inom vuxenpsykiatrisk vård. Steg-II-uppsats, Avd för BUP: Linköping, 1992.
Jansa B, Lindblad G-B-Det familjeterapeutiska arbetet inom vuxenpsykiatrin i Dalarna. Steg-II-uppsats, Utbildningsenheten vid psykiatrin i Västmanland, 1995.
Jarkman-Björn G. Flyktingfamiljers upplevelse av barnpsykiatri. En intervju uppföljning. Barn- och ungdoms-psykiatriska klinikens vetenskapliga rapportserie. Rapport nr 12, Linköping, 1992.
Jonsson M. Kartläggning av föräldrakonflikters påverkan på latensbarns situation. Steg-II-uppsats, Avd för BUP, Linköping, 1992.
Josefsson M Arabiska familjer möter PBU. Steg-II-uppsats, Inst för utb i BUP, Stockholm, 1993
Lundkvist M. Familjeterapi på barnklinik. Steg-II-uppsats, Avd för BUP, Linköping, 1992
Neuman-Kamras E, Åhlund A. Lösningsfokuserad korttidsterapi - en utvärdering vid en PBU-mottagning. Steg- II-uppsats, Inst för utb i BUP, Stockholm, 1993.
Nevander L. Möjligheter och risker för familjen vid utlandstjänstgöring.Steg-II-uppsats. Avd förBUP.Linköping, 1992.
Nilsson G. Fosterbarn på PBU. Steg-II-uppsats, Inst för utb i BUP, Stockholm, 1993.
Nord B-M, Ramsin A. Syskon - ett nätverk i förändring. Steg-II-uppsats, Instförutb i BUP, Stockholm, 1993.
Nord B-M, Ramsin A. Syskon - ett nätverk i förändring. Steg-II-uppsats, Inst för utb i BUP, Stockholm, 1993.
Odhner C. Systemisk familjeterapi vid tvångssyndrom. Steg-II uppsats, Inst för utb i BUP, Stockholm, 1993.
Palmgren, A, Ridderstolpe,S. Olika faktorer som påverkar ungdomars hälsa mätt i KASAM. Steg-II-uppsats, Utbildningsenheten vid psykiatrin i Västmanland, 1995.
Persson,U, Söderlind E. Familjens syn på omhändertagandet av diabetes på barnklinik. Steg-II-uppsats, Avd för BUP, Linköping, 1992.
Ploom-Norell I. Livsprojektet- - självmordshandlingar och depressioner hos tonåringar på en ungdomspsykiatrisk avdelning. Steg-II-uppsats, Instförutbi BUP, Stockholm, 1993.
Poppius R, Boquist H. Nätverksmöten på BUP. Steg-II- uppsats, Avd för BUP, Linköping, 1992.
Prochazka I. Enuresis nocturna och fadern i familjen. Steg-II-uppsats, Avd för BUP, Linköping, 1992.
Ringborg M, Annerbäck, EM, Norrhäll L, Rosencrantz H. Reflekterande par. Ett metodutvecklingsprojekt vid familjerådgivningen i Nyköping. Nyköping februari 1992.
Ringborg, M. Dekonstruktion och reflektion- tillämpning av en arbetsmodell på styvfamiljsproblematik. Kontext hösten 1994.
Schéele I, Åsenlund W-A. Värdet av operationsförberedelse och föräldrars upplevelser i samband med två polikliniska ingrepp på öronkliniken i Gävle. Steg-II-uppsats, Utbildningsenheten vid psykiatrin i Västmanland, 1995.
Sköld K, Osterhohn G. Att tala om livet är en sak... En utvärdering av arbetet på Familjeverksamheten i Falun. Steg-II-uppsats, Utbildningsenheten vid psykiatrin i Västmanland, 1995
Snellman A-M, Lundgren K. Barn med långvariga smärt tillstånd - individ och familj i samspel. Steg-II-uppsats, Inst för utb i BUP, Stockholm, 1993
Söderquist M. Familjearbete på vårdavdelning - dokumentation av arbetet på BUP:s vårdavdelningar verksamhets-året 1981. BUP-kliniken, Malmö 1983.
Söderquist M. et al. Samverkan och Familjeperspektiv vid sexuella övergrepp. Delrapport 1. Barnen, Familjema och Processen i Upptäcktsfasen. BUP -kliniken, Malmö 1992.
Söderquist M. et al. Samverkan och Familjeperspektiv vid sexuella övergrepp. Delrapport 2 Efter upptäcktsfasen – Vad hände rättsligt, socialt och terapeutiskt? BUP - kliniken, Malmö 1993.
Teke, M. Hur påverkas par-förhållandet om partner blir kroniskt sjuk? Steg-II-uppsats, Avd för BUP. Linköping, 1992.
Thyrén C. Beskrivning av befintliga familjeinterventioner inom vuxenpsykiatrin i Norrköping. Steg-II-uppsats, Avd f BUP, Linköping, 1992
Thörne K. Familjens situation när ett barn är autistiskt. Steg- II-uppsats, Avd för BUP, Linköping, 199
Vahlberg G. 1 -gångsbesök på BUP. Steg-II-uppsats, Avd för BUP, Linköping, 1992.
Vrabel, C.Hur tänker psykoterapeuteter-enmetodutvecklings- studie. Steg-II-uppsats, Utbildnings-enheten vid psykiatrin i Västmanland, 1995.
Åström M. Effekter av reflekterande team. Steg-II-uppsats, Avd för BUP, Linköping, 1992.
Vad är familjeterapi?
| Artiklar om familjeterapi
|
Böcker om familjeterapi
|
Avhandlingar om familjeterapi
|
Forskning
om familjeterapi
|
Svensk familjeterapihistoria
